KORA HISTORY
Koran tillhör en västafrikansk familj av instrument, med genljudande kalebasser, som finns på Savannen som sträcker sig från Atlantiska Oceanen till Mali och Burkina Fasso.
Jalikundas grundare har sina rötter i den Västafrikanska Jalikulturen, så som den traditionellt förekommer i framför allt Mali, Senegal, Gambia, Guinea, Sierra Leone, Burkina Faso, Ghana, mfl länder. I dessa länder är en Jali en person som, genom sin familj, ärvt både en musikalisk tradition och en muntlig historiebevarande berättande tradition. Jali säger man i språket Mandinka. Men det finns också många andra namn på den traditionelle spelmannen eller sångerskan. På tex franska kallas en sådan person för Griot. På Wolof kallas han eller hon Guewel. De mest kända instrumenten som spelas av Västafrikanska Jalier är stränginstrument som Kora, Xalam och Riti, och slagverk som Balafon, Sabar, Tama, Kutiro, samt Djembe och Dundun. Inom Jalikulturen är instrumentalisterna övervägande manliga. Kvinnliga Jalier sjunger oftast och spelar rytmer på kalebasser. Men det finns också kvinnor av Jalisläkt som spelar Kora och olika typer av trummor.
Många av dessa instrument är jägarharpor med olika namn Donso, Ngoni, Kori, Kon, Sinbi och kanske har de ett gemensamt ursprung i principen att fästa en kalebasstrumma på en krigares eller jägares båge.
Strängarna löper i två parallella hyvlar över sidorna av en träbro. Strängarna är gjorda av fiskelina i nylon, tidigare av vridet skinn. Brofästet vilar på en plattform inlindad i tyg som sitter på ett skinn sträckt över kalebassen. Strängarna är knutna på en stämring av läder som sitter runt en trähals som går genom kalebassen. Stämningens verkningsområde är två och en halv oktav.
Koraspelare från Mali använder sig av två grundstämningar, "Silaba" och "Sauta", medan de från Gambia kallas "Hardino" och "Tomoramesengo".
Koran spelas med båda tummarna och övriga fingrar. Nu på 2000-talet används koran i Gambia, Mali, Guinea Bissau och södra Senegal (Casamance) där orala traditioner går ända tillbaka till Mandinka Kabu-imperiet. Det vill säga den tid då Jeli Madi Wuleng, förfader till Cissokho och Jobarteh (Diabate)-grioterna, fann koran hos en vacker kvinnlig ande.
Jeli Madi komponerade Kelefa, ett epos som berättades i sång ackompanjerad av kora, till krigaren Kelefa Sane's ära. Koran är historiskt känd sedan 1600- eller 1700-talet.
Efter andra världskriget, blev den känd i Mali genom två unga mästare, Sidiki Diabate och Jeli Madi Sissoko från Gambia.
Några av de artister som i nutid bidrar till att göra Koran känd som instrument är Toumani Diabate, Mali, Solo Cissokho, Norge, Tata Dindin, Andreas Åkesson, Soussou Hagbeth-Gotlow och Lamine Cissokho, Sverige.
